

Ränta på ränta, även kallad sammansatt ränta, innebär att avkastningen läggs till kapitalet och därefter själv kan skapa ny avkastning. Nästa periods tillväxt beräknas alltså på både det ursprungliga kapitalet och tidigare intjänad avkastning.
Effekten förstärks normalt ju längre pengarna är investerade. I början står det ursprungliga kapitalet för den största delen av tillväxten. Med tiden får även tidigare avkastning allt större betydelse. Principen kan gälla ränta på ett sparkonto, men också värdeökningar och återinvesterade utdelningar i aktier och fonder.
Vid enkel ränta beräknas avkastningen varje period bara på startkapitalet. Vid sammansatt ränta räknas avkastningen även på det som redan har tjänats in. Enkel ränta ger därför en linjär utveckling, medan ränta på ränta kan ge en snabbare tillväxt över längre tid.
Om räntan eller utdelningen inte återinvesteras uppstår inte samma effekt. På ett investeringskonto kan det exempelvis innebära att en utdelning behöver återinvesteras för att bidra till den fortsatta sammansättningen.
Grundformeln för ränta på ränta är:
A = P(1 + r/n)^(nt)
För att räkna med 7 procent skriver du 0,07 i formeln. Vid årlig kapitalisering, där räntan läggs till en gång per år, förenklas formeln till A = P(1 + r)^t. Det är den formel för ränta på ränta som passar när avkastningen kapitaliseras en gång om året.
Räkneordningen är att ange startkapitalet, omvandla procentsatsen till decimalform, välja antal kapitaliseringar och ange spartiden. Därefter beräknas slutbeloppet. En kalkylator kan vara praktisk när du vill jämföra olika spartider, räntor eller månadsinsättningar. Du kan också använda en ränta på ränta-kalkylator för sparande med regelbundna insättningar.
Nominell ränta anger den årliga räntesatsen före hänsyn till hur ofta räntan kapitaliseras. Den effektiva årliga räntan visar effekten av kapitaliseringarna. Formeln för effektiv ränta är:
(1 + r/n)^n − 1
Vid samma nominella ränta blir den effektiva räntan högre när kapitaliseringen sker månadsvis i stället för årligen, förutsatt att avkastningen återinvesteras. Tidigare räntebelopp hinner då ingå i beräkningsunderlaget fler gånger.
50 000 kronor som växer med 8 procent per år utan nya insättningar blir cirka 233 048 kronor efter 20 år. Ett annat exempel är 10 000 kronor med 5 procents årlig avkastning i fem år, vilket ger cirka 12 763 kronor. Exemplen visar matematikens ränta på ränta-effekt och är inte prognoser.
Så här skiljer sig enkel ränta från ränta på ränta när startkapitalet är 5 000 kronor och spartiden tio år:
| Årlig ränta | Slutbelopp med ränta på ränta | Slutbelopp med enkel ränta |
|---|---|---|
| 3 procent | Cirka 6 720 kr | 6 500 kr |
| 7 procent | Cirka 9 836 kr | 8 500 kr |
Skillnaden blir större när spartiden ökar, eftersom den återinvesterade avkastningen får fler perioder att växa vidare.
Ränta på ränta-effekten förstärks av tiden och av att avkastningen får stanna kvar i sparandet. Vid 7 procents årlig avkastning tar det enligt den matematiska modellen cirka 10,2 år att fördubbla kapitalet, om avkastningen är oförändrad och inga uttag görs. Vid 1 procents årlig avkastning tar samma fördubbling cirka 69,7 år.
Detta är matematiska exempel, inte prognoser för aktier eller fonder. Marknadsavkastning varierar mellan år och kan även vara negativ.
Regelbundna insättningar gör att både det ursprungliga kapitalet och varje ny insättning får möjlighet att växa. 10 000 kronor i månadsinsättning under 30 år motsvarar 3 600 000 kronor i insatt kapital före avkastning. Med 7 procents årlig avkastning och månadsvis kapitalisering blir slutvärdet cirka 12,2 miljoner kronor före avgifter, skatt och inflation, om insättningen görs i slutet av varje månad.
Regelbundna insättningar kan minska risken att hela beloppet placeras precis före en ogynnsam marknadsrörelse, men de tar inte bort risken för värdefall. Slutresultatet påverkas av insättningarnas storlek, tidpunkterna, avkastningen och kostnaderna.
Aktier kan skapa en sammansatt effekt på två sätt. Värdeökningar som får ligga kvar investerade kan växa vidare, och utdelningar kan återinvesteras i nya aktier. I fonder uppstår motsvarande effekt när värdeökningar och utdelningar återinvesteras. I en ackumulerande fond sker utdelningsåterinvesteringen normalt automatiskt, medan en utdelande fond kräver att utdelningen återinvesteras för motsvarande effekt.
En aktie eller fond ger inte en fast ränta på samma sätt som ett räntekonto kan göra. Avkastningen påverkas av marknadsutveckling, placeringsinriktning och, för fonder, avgifter. Historisk avkastning garanterar inte framtida avkastning; aktiekurser och fondvärden kan både stiga och falla.
Läs mer om ränta på ränta i fonder och hur återinvestering påverkar sparandet.
Ett investeringssparkonto, ISK, kan innehålla bland annat aktier och fonder. På ISK beskattas inte enskilda vinster, utdelningar eller räntor separat. I stället betalas en årlig skatt som bygger på kapitalunderlaget.
För inkomstår 2026 är den skattefria grundnivån för det sammanlagda sparandet på ISK, kapitalförsäkring och PEPP 300 000 kronor. Schablonintäkten på ISK är 3,55 procent av kapitalunderlaget före avdraget för grundnivån. Den effektiva ISK-skatten är 1,065 procent på den del av kapitalunderlaget som överstiger 300 000 kronor. Se Skatteverkets belopp och procent för 2026 för aktuella nivåer.
Kapitalunderlaget beräknas som en fjärdedel av summan av tillgångarnas värde vid ingången av varje kvartal plus årets insättningar. Skatten tas ut även om kontots värde har minskat under året. ISK kan därför förenkla sparandet, men skatten behöver vägas in när du bedömer den verkliga tillväxten. Skatteverket beskriver hur ISK beskattas.
Avgifter minskar den kapitalbas som kan växa vidare. En fondavgift på 0,20 procentenheter per år ger, allt annat lika, ett lägre slutvärde än en avgiftsfri fond. Effekten blir särskilt relevant vid lång spartid eftersom kostnaden också minskar framtida avkastning på det belopp som har försvunnit i avgifter.
Inflation minskar köpkraften. En förenklad uppskattning av real avkastning är nominell avkastning minus inflation. Den exakta beräkningen är:
(1 + nominell avkastning) / (1 + inflation) − 1
När du jämför sparformer bör du därför skilja på avkastning före avgifter och skatt och den köpkraft som återstår efter inflation. Riksbanken beskriver sambandet mellan priser, inflation och penningpolitik i sin förklaring av penningpolitik.
Ett sparkonto passar när låg risk och tillgång till pengarna är viktigast. Räntan kan återinvesteras och ge ränta på ränta, men tillväxtpotentialen är normalt lägre än i aktier och aktiefonder. Aktier och aktiefonder har större möjlighet till värdetillväxt, men också marknadsrisk och perioder med värdefall.
Valet bör utgå från när pengarna ska användas, hur stora värdefall du kan acceptera och om kapitalet behöver vara lättillgängligt. Riskspridning och en lång placeringshorisont kan vara viktiga delar av ett investeringsupplägg.
Effekten uppstår när värdeökningar får ligga kvar investerade och när utdelningar återinvesteras i nya aktier. Återinvesteringen gör att ett större kapital kan bidra till framtida avkastning. Eftersom aktier saknar fast ränta varierar resultatet över tid.
Ja, om räntan läggs till kontot och därefter ingår i underlaget för kommande ränteberäkningar. Om räntan i stället betalas ut och inte sätts tillbaka på kontot uppstår inte samma sammansatta effekt.
Ja. Inflation minskar köpkraften och avgifter minskar det belopp som kan fortsätta växa. Real avkastning beräknas exakt som (1 + nominell avkastning) / (1 + inflation) − 1. Därför bör du jämföra slutvärden efter relevanta kostnader och tänka på vad pengarna faktiskt kan köpa.
Enligt den matematiska modellen tar det cirka 10,2 år vid 7 procents årlig avkastning och cirka 69,7 år vid 1 procent. Beräkningen förutsätter oförändrad avkastning och inga uttag och ska ses som ett räkneexempel.
