

Solenergi har gått från en liten nisch till en etablerad del av Sveriges elsystem. Utbyggnaden fortsätter, men takten har blivit lägre efter expansionen under 2023 och 2024. Framåt får därför anslutning till elnätet, lagring och möjligheten att använda produktionen när solen inte skiner större betydelse.
Vid slutet av 2024 fanns 293 000 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Den installerade effekten uppgick till 4 808 MW. Under året tillkom 41 000 anläggningar med en sammanlagd effekt på 847 MW, enligt Energimyndigheten.
Solkraften producerade 4,1 TWh el under 2024, vilket var 34 procent mer än året före. Sveriges totala elproduktion var samtidigt 169,3 TWh. Solkraftens andel motsvarade därmed cirka 2,4 procent av landets elproduktion. Tillväxten är snabb räknat i procent, men solenergi är fortfarande en mindre kraftkälla jämfört med elsystemet som helhet.
Utbyggnaden har varit ojämn över tid. Installationsökningen på 847 MW under 2024 var 18 procent lägre än ökningen under 2023. Vid slutet av 2025 fanns ändå 21 600 fler nätanslutna solcellsanläggningar än vid slutet av 2024, och den installerade effekten hade ökat med 15 procent jämfört med 2024.
Energimyndigheten bedömer att solkraften fortsätter att växa, framför allt genom större solcellsanläggningar, men i långsammare takt än tidigare. Marknaden har därmed gått in i en fas där projektstorlek, elnätets kapacitet och möjligheten att kombinera solel med lagring får större betydelse.
| Indikator | Senast redovisade nivå |
|---|---|
| Nätanslutna anläggningar vid slutet av 2024 | 293 000 |
| Installerad solcellseffekt vid slutet av 2024 | 4 808 MW |
| Nya anläggningar under 2024 | 41 000 |
| Ny installerad effekt under 2024 | 847 MW |
| Solkraftens elproduktion under 2024 | 4,1 TWh |
| Solkraftens andel av elproduktionen 2024 | Cirka 2,4 procent |
Regionalt hade Göteborg högst installerad solcellseffekt vid slutet av 2024, med 164,5 MW. Därefter följde Uppsala på 92,3 MW, Malmö på 87,8 MW, Stockholm på 87,2 MW och Linköping på 86,5 MW. Mer än 70 procent av den installerade effekten fanns i åtta län: Västra Götaland, Skåne, Stockholm, Halland, Östergötland, Jönköping, Södermanland och Uppsala.
Den strategiska utvecklingen går mot en mer varierad marknad. Tidigare drevs tillväxten i hög grad av många mindre installationer hos hushåll och företag. Framåt väntas större solcellsanläggningar stå för en större del av ökningen. Det ställer högre krav på markanvändning, anslutningar och elens värde när många anläggningar producerar samtidigt.
Solceller kan kombineras med batterilager. Ett batteri gör det möjligt att använda en större del av den egenproducerade elen vid en senare tidpunkt och kan minska elanvändningen under perioder med höga elpriser. Energimyndigheten beskriver batterier och solceller som delar av den pågående utvecklingen av bostadssektorns energisystem.
Överskottsel kan säljas, men intäkten påverkas av elpriset, elhandelsavtalet och hur stor del av produktionen hushållet använder själv, enligt Energimyndighetens Solelportal. Värdet av en anläggning avgörs därför inte enbart av hur mycket el panelerna producerar.
Elnätet är en central faktor för expansionen. Energimyndigheten pekar på nätkapaciteten som en faktor som påverkar hur snabbt energiomställningen kan genomföras. För större projekt kan möjligheten att få nätanslutning därför vara lika viktig som tekniken.
Från och med den 1 juli 2025 är skattereduktionen för grön teknik vid installation av solceller 15 procent av kostnaden för arbete och material. Skattereduktionen har ett tak på 50 000 kronor per person. För batterilager och laddningspunkter till elfordon är skattereduktionen 50 procent.
Det tidigare statliga investeringsstödet för solceller är avslutat. Stoppet för nya ansökningar infördes den 8 juli 2020. Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el avskaffades den 1 januari 2026. Privatpersoner kan fortfarande sälja överskottsel, men ersättningen påverkas av marknads- och avtalsvillkor.
För den som planerar en investering behöver kalkylen därför bygga på egenanvändning, elpris, avtal och aktuella skatteregler. Stödreglerna påverkar efterfrågan på installationer, men avgör inte ensamma om ett projekt blir lönsamt.
Teknikutvecklingen handlar allt mer om hur solelen integreras i energisystemet. Solceller kan kopplas samman med batterier, styrning av elanvändningen och smartare nätlösningar. För hushåll kan kombinationen öka användningen av den egna elen. För större anläggningar blir anslutning, produktionens tidpunkt och elens marknadsvärde viktigare.
Solkraftens produktion varierar över dygnet och året. Den höga produktionen under ljusa perioder gör att nät, lagring och flexibel elanvändning får större roll när andelen solkraft ökar. Energimyndigheten har också pekat på en högre andel intermittent elproduktion, lägre elprisvolatilitet och minskat stöd som faktorer bakom den långsammare utbyggnadstakten efter 2024.
Solkraften kan samtidigt bidra till Sveriges mål om 100 procent fossilfri elproduktion senast 2040. Miljönyttan behöver därför ses i relation till hela elsystemets omställning, där även nätkapacitet, lagring och annan elproduktion påverkar resultatet.
Solkraften väntas växa i Sverige, men i långsammare takt än under de starkaste expansionsåren. Energimyndighetens kortsiktsprognos från juni 2025 sänkte den väntade ökningen i solkraftsproduktion under prognosperioden från knappt 5 TWh till drygt 2 TWh.
Energimyndighetens långsiktiga scenario från 2023 visar följande utvecklingsväg för solkraft i ett scenario med lägre elektrifiering:
| År | Scenario | Solkraft |
|---|---|---|
| 2030 | Lägre elektrifiering | 4,1 TWh |
| 2040 | Lägre elektrifiering | 8,4 TWh |
| 2050 | Lägre elektrifiering | 13 TWh |
Se Energimyndighetens långsiktiga scenarier för förutsättningarna. Scenarierna är möjliga utvecklingsvägar, inte säkra prognoser. Utfallet påverkas bland annat av elbehov, investeringar, styrmedel och nätutbyggnad.
Den samlade bilden är en växande svensk solmarknad med större projekt, fler kombinationer av solceller och batterier samt större fokus på nätanslutning. Hur snabbt utvecklingen går avgörs av samspelet mellan teknik, regler, elpriser och investeringsvillkor.
Solenergi i Sverige är ett relevant tema för investerare, men utvecklingen i elproduktionen räcker inte för att bedöma ett enskilt bolag. En aktieanalys behöver bland annat granska exponering mot solcellsproduktion eller solparksutveckling, orderläge, lönsamhet, värdering, finansiering och insiderhandel. Den här artikeln ger inte investeringsråd.
Solkraftens produktion varierar över dygnet och året. När andelen solkraft ökar får elnät, batterier och flexibel elanvändning större betydelse för att produktionen ska kunna användas vid rätt tidpunkt.
Svensk solkraft producerade 4,1 TWh under 2024. Det motsvarade cirka 2,4 procent av Sveriges totala elproduktion på 169,3 TWh. Produktionen har ökat snabbt, men solkraften står fortfarande för en mindre del av elsystemet.
Från den 1 juli 2025 är skattereduktionen för grön teknik vid solcellsinstallation 15 procent av kostnaden för arbete och material, med ett tak på 50 000 kronor per person. Batterilager och laddningspunkter för elfordon omfattas av 50 procents skattereduktion.
Ja, privatpersoner kan sälja överskottsel. Intäkten påverkas av elpris, elhandelsavtal och hur mycket av solelen som används i den egna fastigheten. Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el gäller inte längre från den 1 januari 2026.
Elnätets kapacitet, lägre elprisvolatilitet, minskat stöd och den växande andelen väderberoende elproduktion påverkar utbyggnaden. Batterier, flexibel elanvändning och investeringar i elnätet kan förbättra förutsättningarna för fortsatt expansion.
