söndag 11 oktober 2026
Dagens namn: Erling, Jarl
Ränta på ränta, eller sammansatt ränta, innebär att avkastningen beräknas på både startkapitalet och den avkastning som redan har tjänats in. När avkastningen återinvesteras växer nästa periods beräkning från ett större belopp.
På ett sparkonto kan det handla om att räntan läggs till saldot. I fonder och aktier uppstår effekten när värdeökning eller utdelningar får stanna kvar och fortsätta ge avkastning. SBAB förklarar ränta på ränta med utgångspunkt i sparande på konto.
Enkel ränta beräknas bara på ursprungskapitalet och ger en linjär utveckling. Ränta på ränta ger i stället en exponentiell tillväxt när avkastningen återinvesteras. Skillnaden blir större ju längre pengarna är placerade.
Om 100 000 kronor ger 4 procent i enkel ränta blir avkastningen 4 000 kronor varje år. Efter tio år är beloppet 140 000 kronor. Med årlig sammansättning blir slutbeloppet i stället 148 024 kronor, före skatt och avgifter.
För ett startkapital med årlig ränta används formeln:
Slutbelopp = startbelopp × (1 + årsränta/100)antal år
I den här formen anges räntan som procent. Om startbeloppet är 100 000 kronor, räntan 4 procent och spartiden tio år blir beräkningen:
100 000 × (1 + 0,04)10 = 148 024 kronor
SEB beskriver formeln för ränta på ränta och skillnaden mellan enkel och sammansatt tillväxt.
Om räntan kapitaliseras flera gånger per år används:
A = P × (1 + r/n)n×t
Vid månadsvis sammansättning är n lika med 12. Då används månadsräntan r/12 och antalet perioder blir 12 gånger antalet år. För investeringsavkastning kan en effektiv månadsränta i stället beräknas som (1 + årsavkastning)1/12 − 1. Skillnaden beror på om den angivna årsräntan är nominell eller effektiv. RikaTillsammans visar formeln för olika sammansättningsperioder.
50 000 kronor med 3 procents årlig ränta blir cirka 67 196 kronor efter tio år med årlig sammansättning. Med 3 procents nominell ränta och månadsvis sammansättning blir beloppet cirka 67 468 kronor, förutsatt att räntan är oförändrad och återinvesteras varje månad.
| Spartid | Slutbelopp | Total avkastning |
|---|---|---|
| 10 år | 148 024 kr | 48 024 kr |
| 20 år | 219 112 kr | 119 112 kr |
| 30 år | 324 340 kr | 224 340 kr |
Tabellen är ett matematiskt räkneexempel före skatt och avgifter. Den visar varför spartiden, startkapitalet och den återinvesterade avkastningen påverkar slutbeloppet.
En kalkylator för ränta på ränta är praktisk när du vill jämföra flera scenarier utan att räkna varje period manuellt. Fyll normalt i startbelopp, månadssparande, spartid och antagen ränta eller avkastning. För en mer realistisk prognos kan avgifter, skatt och inflation hanteras som separata faktorer.
Med RikaTillsammans kalkylator för ränta på ränta kan du testa hur slutbeloppet förändras när du justerar sparbelopp, tid eller antagen avkastning. Det gör verktyget användbart både som sparkonto-kalkylator och som en snabb räknesnurra för sparande.
Engångsinsättningsformeln räcker inte när du sätter in pengar varje månad. Varje insättning får då olika lång spartid: den första insättningen arbetar längst och den sista kortast. Därför behöver du en särskild formel eller kalkylator som tar hänsyn till insättningarnas tidpunkt.
Jämför gärna ett scenario med bara startkapital med ett där du lägger till ett fast månadssparande. Kalkylatorn bör också visa hur stor del av slutbeloppet som består av egna insättningar och hur stor del som kommer från avkastning.
Månadsvis sammansättning ger ett högre slutbelopp än årlig sammansättning när räntesats, startbelopp och spartid i övrigt är samma. I exemplet med 100 000 kronor, 4 procents nominell ränta och tio år blir månadsbeloppet cirka 149 083 kronor, jämfört med 148 024 kronor vid årlig sammansättning. Skillnaden är cirka 1 059 kronor, eller cirka 0,72 procent av slutbeloppet.
På sparkonton kan räntan beräknas dag för dag och betalas ut vid årets slut. Hur kapitaliseringen sker påverkar därför beräkningen tillsammans med räntesatsen och kontots villkor.
På ett sparkonto är avkastningen kopplad till sparräntan och kontots kapitalisering. En sparkonto-kalkylator räknar normalt på insättning, spartid och sparränta, men resultatet påverkas också av om räntan är rörlig och om skatt ingår i beräkningen.
I fonder och aktier är det mer korrekt att tala om avkastning än om ränta. Återinvesterade utdelningar och värdeutveckling kan ge en ränta på ränta-effekt. Ett antagande om exempelvis 4 eller 7 procents avkastning är ett räkneexempel. Investeringar innebär risk, och avkastningen är inte garanterad.
För aktiesparande är avgifter, uttag och återinvesterade utdelningar viktiga delar av kalkylen. En fond med avgift måste till exempel beräknas med lägre nettoavkastning än den avkastning som anges före avgiften.
Ränteinkomster på ett vanligt sparkonto beskattas normalt som kapitalinkomst med 30 procent. Det är en annan beskattning än schablonen på ett investeringssparkonto, eller ISK.
För inkomstår 2026 är ISK-schablonintäkten 3,55 procent av kapitalunderlaget. Skatten är 1,065 procent av den del som överstiger den skattefria grundnivån på 300 000 kronor. Grundnivån gäller ISK, kapitalförsäkring och PEPP sammantaget. Skatteverket redovisar 2026 års belopp och procentsatser.
Skatten behöver modelleras utifrån sparform. Lägg dessutom in avgifter och inflation när du vill uppskatta köpkraften i framtiden. Riksbankens inflationsmål är 2 procent mätt som årlig förändring i KPIF. Ett nominellt slutbelopp har därför inte automatiskt samma köpkraft som i dag.
På lån beräknas räntan normalt på den utestående skulden. Ett vanligt bolån ska därför inte generellt beskrivas som att ränta automatiskt läggs på ränta. Obetalda skulder kan däremot leda till dröjsmålsränta och avgifter enligt lånevillkoren.
Vill du beräkna räntekostnaden för ett bolån behöver du skilja på ränta, amortering och eventuella avgifter. En kalkyl som bara multiplicerar hela ursprungsskulden med räntan för hela löptiden blir inte korrekt när skulden amorteras.
Från och med inkomstår 2026 medges inget ränteavdrag för lån utan säkerhet, exempelvis blancolån och kortkrediter. För lån med säkerhet, exempelvis bolån där bostaden är säkerhet, kan hela ränteutgiften fortfarande omfattas av ränteavdrag enligt Skatteverkets regler. Se Skatteverkets regler om ränteutgifter.
Multiplicera startbeloppet med ett plus räntan i decimalform, upphöjt till antalet år: startbelopp × (1 + ränta)år. Vid flera sammansättningar per år används A = P × (1 + r/n)n×t.
Det är tillväxten som uppstår när tidigare avkastning återinvesteras och själv börjar ge avkastning.
Vid nominell årsränta delar du räntan med 12 och använder antalet månader som exponent. För tio år blir det 120 perioder. Vid månadssparande behövs dessutom en formel som räknar varje insättning separat.
Välj en kalkylator som hanterar startbelopp, månadssparande, spartid, antagen avkastning, avgifter, skatt och inflation separat.
Ja. Skatt minskar den avkastning som kan återinvesteras. På vanligt sparkonto beskattas ränteinkomsten normalt som kapitalinkomst, medan ISK beskattas genom schablonregler.
Vanlig bolåneränta beräknas normalt på den utestående skulden, inte som automatisk ränta på tidigare ränta. Vid uteblivna betalningar kan dröjsmålsränta och avgifter tillkomma.
