tisdag 6 oktober 2026
Dagens namn: Jenny, Jennifer
Ränta på ränta, även kallad sammansatt ränta, innebär att avkastningen läggs till kapitalet och därefter själv kan ge ny avkastning. Nästa period beräknas alltså avkastningen på både startbeloppet och det som redan har tjänats in. Det är ränta på ränta-effekten.
På ett sparkonto syns effekten när intjänad ränta ligger kvar på kontot. I aktier och fonder uppstår den genom att tidigare kursvinster förblir investerade och att utdelningar återinvesteras. Effekten blir större ju längre sparandet pågår, men aktier har ingen garanterad årlig ränta. Beräkningar med en konstant avkastning är därför illustrationer, inte löften om framtida utveckling.
Anta att 100 000 kronor växer med 5 procent per år. Med enkel ränta beräknas varje års ränta bara på startkapitalet. Efter tio år är värdet då 150 000 kronor. Med sammansatt ränta får även tidigare ränta fortsätta växa, och slutvärdet blir 162 889 kronor.
Skillnaden är mindre efter några få år men växer med tiden. Efter fem år är samma startkapital och räntesats värt 127 628 kronor med sammansatt ränta, jämfört med 125 000 kronor med enkel ränta.
| Spartid | Enkel ränta | Sammansatt ränta |
|---|---|---|
| Start | 100 000 kr | 100 000 kr |
| 5 år | 125 000 kr | 127 628 kr |
| 10 år | 150 000 kr | 162 889 kr |
Jämförelsen bygger på att räntan är densamma varje år. I verkligheten kan räntan på ett konto ändras, och avkastningen på aktier och fonder varierar mellan perioder.
Formeln för ränta på ränta med periodisk sammansättning är:
A = P × (1 + r/n)n×t
Vid årlig sammansättning förenklas formeln till A = P × (1 + r)t. Ett antagande om 5 procent skrivs då som 0,05. Formeln räknar på ett startkapital utan löpande insättningar. För månadssparande behöver varje insättning räknas med den tid den faktiskt är investerad, eller beräknas i en kalkylator som hanterar månadsinsättningar.
Resultatet påverkas framför allt av startbeloppet, avkastningen, spartiden och hur ofta kapitalet sätts in eller avkastningen kapitaliseras. Skatt och avgifter minskar det belopp som kan fortsätta växa.
Med 100 000 kronor på ett konto med 2 procent årlig ränta blir slutvärdet cirka 121 899 kronor efter tio år före skatt, om räntan kapitaliseras årligen. Samma princip fungerar med regelbundna insättningar, men varje insättning får olika lång tid att växa.
Ett månadssparande på 1 000 kronor i tio år, med 2 procent årlig avkastning och månadsvis insättning, blir cirka 132 720 kronor före skatt och avgifter. Beloppet innehåller både spararens insättningar och den avkastning som har lagts till under perioden.
Längre spartid och högre antagen avkastning ger större utslag i kalkylen. Exempelvis blir 50 000 kronor cirka 380 613 kronor efter 30 år vid 7 procent årlig avkastning, före skatt och avgifter. Ett annat exempel är 2 000 kronor i månaden i 25 år vid 8 procent årlig avkastning. Med månadsvisa insättningar och konstant antagen avkastning blir slutvärdet cirka 1 902 053 kronor före skatt och avgifter.
Även årliga insättningar kan illustrera effekten. Sparas 10 000 kronor i slutet av varje år i 20 år och avkastningen antas vara 6 procent per år, blir slutvärdet cirka 367 856 kronor före skatt och avgifter.
För aktier är ”ränta” egentligen en förenklad benämning. Aktier ger ingen fast räntesats. Ränta-på-ränta-effekten kommer i stället från att värdeökningar stannar investerade och att utdelningar används för att köpa fler andelar eller aktier.
Om en fond eller aktie stiger i värde finns den tidigare uppgången kvar i kapitalet. En senare uppgång beräknas då på ett större belopp. När utdelningar återinvesteras kan även de bidra till framtida avkastning. Tar spararen däremot ut utdelningen eller säljer delar av innehavet, minskar det kapital som kan växa vidare.
En beräkning med 7 eller 8 procent ska i aktiesparande läsas som ett antagande i ett räkneexempel. Marknadsavkastningen kan vara både högre och lägre olika år, och värdet kan falla. Därför är en lång spartid och återinvesterad avkastning centrala förutsättningar i exemplen, inte garantier för ett visst slutvärde.
Effekten uppstår när avkastningen får stanna kvar och själv kan bidra till kommande avkastning. För sparande i aktier och fonder innebär det främst att återinvestera utdelningar och undvika uttag som inte behövs. Regelbundna insättningar ökar dessutom det kapital som kan vara investerat.
På ett sparkonto beror effekten på kontots ränta och på när banken lägger räntan till saldot. Aktuella sparkontoräntor och villkor varierar mellan banker och behöver jämföras separat. Ett exempel med 2 procent visar hur matematiken fungerar, men är inte en aktuell jämförelse av bankernas erbjudanden.
Regeln för 72 är en snabb uppskattning av hur lång tid det tar att fördubbla ett kapital: dividera 72 med den årliga räntan i procent. Vid 2 procent blir uppskattningen 36 år. Vid 7 procent blir den cirka 10,3 år.
Regeln för 72 förutsätter en konstant avkastning och är därför bara ungefärlig. Den tar inte hänsyn till skatt, avgifter, inflation eller att marknadsavkastningen varierar. Den kan användas för att förstå sambandet mellan avkastning och tid, men inte som en prognos för ett aktiesparande.
Skatten beror på sparformen och inkomsten. Ränta på banktillgodohavanden, aktieutdelningar och kapitalvinster räknas normalt till inkomstslaget kapital. Skatten på kapitalinkomster är 30 procent enligt Skatteverkets uppgifter för inkomstår 2026.
På ett ISK beräknas i stället en schablonintäkt utifrån kapitalunderlaget. För inkomstår 2026 är schablonintäkten 3,55 procent av kapitalunderlaget: statslåneräntan den 30 november 2025 på 2,55 procent plus en procentenhet. Skatten på schablonintäkten är 30 procent, vilket motsvarar 1,065 procent av kapitalunderlaget före avdrag för den skattefria grundnivån.
Den sammanlagda skattefria grundnivån för sparande på ISK, kapitalförsäkring och PEPP-produkt är 300 000 kronor från och med 1 januari 2026. För inkomstår 2025 var nivån 150 000 kronor. På ISK är schablonintäkten normalt förifylld i deklarationen.
För fondandelar utanför ISK är schablonintäkten 0,4 procent av fondandelarnas värde vid årets början. För privatpersoner motsvarar det en faktisk skatt på 0,12 procent av värdet före eventuell kvittning. Skatt och avgifter behöver därför vägas in när ett slutvärde från en ränta-på-ränta-beräkning tolkas.
En kalkylator gör det enklare att räkna på startkapital, avkastning, spartid och återkommande insättningar. Fyll i:
Jämför gärna flera antaganden i stället för att använda ett enda slutvärde. För sparkonto kan räntan ändras över tid. För aktier och fonder är avkastningen osäker och kan inte beskrivas som en fast ränta. Resultat före skatt och avgifter visar den matematiska effekten, medan nettot visar mer av vad som faktiskt kan återstå.
Artikeln innehåller allmän information och är inte personlig finansiell rådgivning.
Det betyder att avkastning läggs till kapitalet och därefter själv kan ge ny avkastning. Tillväxten beräknas alltså på startbeloppet plus tidigare intjänad avkastning.
Effekten kommer från att tidigare kursvinster förblir investerade och att utdelningar återinvesteras. Aktier har ingen garanterad ränta, så det faktiska resultatet varierar mellan perioder.
I fonder kan fondens värdeökning stanna investerad, medan utdelningar kan återinvesteras. På så sätt får framtida avkastning ett större kapital att utgå från. Avgifter, skatt och marknadens variation påverkar resultatet.
Vid periodisk sammansättning är formeln A = P × (1 + r/n)n×t. Vid årlig sammansättning används A = P × (1 + r)t. A är slutvärdet, P startkapitalet, r årlig ränta, n antal perioder per år och t antal år.
Regeln för 72 ger en snabb uppskattning: dividera 72 med räntan i procent. Vid 2 procent blir det cirka 36 år och vid 7 procent cirka 10,3 år. Regeln bortser från skatt, avgifter, inflation och varierande avkastning.
Ja. Skatt minskar det kapital som kan fortsätta växa, men hur skatten beräknas beror på om sparandet finns på exempelvis ISK, i kapitalförsäkring eller utanför dessa sparformer. För ISK gäller schablonbeskattning och en skattefri grundnivå enligt reglerna för inkomstår 2026.
