fredag 16 oktober 2026
Dagens namn: Finn
Riksbankens aktuella styrränta är 1,75 procent. Nivån gäller från onsdag 26 augusti 2026, enligt Riksbankens senaste ränteuppgift, kontrollerad 1 september 2026. Styrränta är den nuvarande benämningen på den ränta som tidigare kallades reporänta.
Styrräntan styr dagslåneräntan och påverkar andra räntor i ekonomin, bland annat bankernas räntor på lån och sparande. Den aktuella nivån samt Riksbankens in- och utlåningsräntor finns i Riksbankens räntestatistik.
| Ränta | Nivå |
|---|---|
| Styrränta | 1,75 procent |
| Inlåningsränta | 1,65 procent |
| Utlåningsränta | 1,85 procent |
| Likviditetsfacilitetsränta | 2,05 procent |
Inlåningsräntan ligger 0,10 procentenheter under styrräntan och utlåningsräntan 0,10 procentenheter över den. Dessa räntor är inte samma sak som den bolåne- eller sparränta som en privatkund får hos sin bank.
Den senaste publicerade prognosen för styrräntan finns i Riksbankens penningpolitiska rapport från 17 juni 2026. Vid beslutet lämnades styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Riksbanken bedömde samtidigt att det fanns viss sannolikhet för en höjning senare under 2026.
| Rapportdatum | Styrränta vid rapporten | Prognosperiod | Huvudsignal |
|---|---|---|---|
| 17 juni 2026 | 1,75 procent | Senare under 2026 | Viss sannolikhet för höjning |
Det verifierade underlaget anger inte någon exakt ny räntenivå eller ett bestämt höjningsdatum för 2026. Den senaste officiella prognosen visar därför riktningen och tidshorisonten, men inte att en höjning är beslutad. Detta ska skiljas från prognos ränta 2025: under 2025 blev utfallet tre sänkningar och en styrränta på 1,75 procent från oktober, vilket är historik och inte en aktuell prognos.
En ränteprognos är Riksbankens bedömning av penningpolitikens framtida inriktning, inte ett löfte om kommande räntenivåer. Nya ekonomiska data kan ändra bedömningen. Riksbankens inflationsmål är 2 procent, mätt som årlig förändring i KPIF. I juni beskrev Riksbanken inflationen som låg och konjunkturläget som något svagare än normalt, samtidigt som förutsättningarna för en konjunkturstärkning bedömdes som goda.
Riksbanken publicerar en ny prognos i samband med penningpolitiska rapporter. En penningpolitisk uppdatering innebär alltså inte automatiskt att en ny räntebana publiceras. Den officiella bedömningen ska därför skiljas från externa bankprognoser.
Nästa räntebesked med penningpolitisk rapport kommer torsdag 24 september 2026. Därefter är de planerade beskeden under året onsdag 4 november och onsdag 16 december. Datumen finns i Riksbankens ränteöversikt.
Vid ett räntebesked väger direktionen bland annat in inflation, konjunktur och ekonomiska risker. Även bedömningen av den kommande penningpolitiken kan påverka hur marknaden tolkar beskedet.
Reporänta är den tidigare benämningen på det som nu heter styrränta. När äldre beslut eller diagram talar om reporänta handlar det därför om Riksbankens motsvarande styrande ränta. Riksbanken beskriver styrräntan som den ränta direktionen beslutar om för att styra dagslåneräntan och påverka andra räntor.
Sverige har alltså inte två parallella styrande räntor. För att jämföra dagens nivå med äldre beslut kan man söka på både aktuell styrränta och historisk reporänta.
Riksbanken inledde serien av räntesänkningar från 4,00 procent i maj 2024. Under 2025 sänktes styrräntan vid tre tillfällen, från 2,50 till 1,75 procent. Tabellen bygger på Riksbankens officiella beslutssidor.
| Beslutsdatum | Beslut | Nivå och ikraftträdande |
|---|---|---|
| 29 januari | Sänkning med 0,25 procentenheter | 2,25 procent från 5 februari |
| 20 mars | Oförändrad | 2,25 procent |
| 18 juni | Sänkning med 0,25 procentenheter | 2,00 procent från 25 juni |
| 20 augusti | Oförändrad | 2,00 procent från 27 augusti |
| 1 oktober | Sänkning med 0,25 procentenheter | 1,75 procent |
| 18 december | Oförändrad | 1,75 procent från 7 januari 2026 |
Den sista sänkningen under 2025 publicerades alltså 1 oktober, inte 23 september. I december lämnade Riksbanken styrräntan på 1,75 procent; någon sänkning till 1,50 procent beslutades inte.
En högre styrränta leder normalt till högre räntor hos bankerna och påverkar hushållens och företagens lånekostnader. En lägre styrränta kan ge motsatt effekt. Genomslaget sker successivt, eftersom banker och långivare också tar hänsyn till finansieringskostnader, risk och konkurrens.
Rörliga lån kan påverkas snabbare än bundna lån. Sparräntor kan också förändras när bankernas finansieringsvillkor ändras. För spararen innebär en lägre räntenivå generellt mindre ränta på konton och ränteplaceringar, medan låntagaren kan få lägre räntekostnad.
Styrräntans påverkan på aktier är indirekt. Lägre räntor kan minska företagens finansieringskostnader och göra framtida vinster mer värdefulla i värderingsmodeller. De kan också påverka hushållens och företagens efterfrågan. Högre räntor verkar normalt i motsatt riktning.
Marknadens reaktion beror på varför Riksbanken ändrar räntan och hur beskedet förhåller sig till förväntningarna. En sänkning som signalerar svag konjunktur kan därför tolkas annorlunda än en sänkning under en återhämtning. Räntekänsliga bolag kan påverkas särskilt av finansieringsvillkoren, men utvecklingen skiljer sig mellan företag och sektorer.
Den aktuella styrräntan är 1,75 procent. Nivån gäller från 26 augusti 2026 enligt Riksbankens uppgift kontrollerad 1 september 2026.
Reporänta är den äldre benämningen på styrränta. Aktuell reporänta motsvarar därför dagens styrränta på 1,75 procent.
2025 års utfall blev tre sänkningar: från 2,50 till 2,25, vidare till 2,00 och därefter till 1,75 procent. Den senaste prognosen gäller i stället 2026 och publicerades 17 juni: Riksbanken såg viss sannolikhet för en höjning senare under året.
Nästa besked med penningpolitisk rapport kommer torsdag 24 september 2026. Därefter följer planerade besked 4 november och 16 december.
Riksbanken publicerar prognoser i samband med penningpolitiska rapporter. Den senaste publicerade prognosen enligt underlaget finns i rapporten från 17 juni 2026. Läs mer i Riksbankens beskrivning av prognosen för styrräntan.
