Riksbankens räntebesked oktober 2025: datum och ränta

Riksbankens räntebesked i oktober 2025 – vilket datum gällde?

Det fanns inget ordinarie räntebesked från Riksbanken i oktober 2025. Det närmast föregående beslutet publicerades tisdagen den 23 september 2025. Då sänktes styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent.

Det effektiva datumet för den nya styrräntan var däremot onsdagen den 1 oktober 2025. Skillnaden är viktig: den 23 september var dagen då Riksbankens direktion fattade och publicerade beslutet, medan den 1 oktober var dagen då den nya räntan började gälla. Uppgifterna finns i Riksbankens pressmeddelande om septemberbeslutet.

Räntebesked 2025: Riksbankens datum och styrränta

Riksbankens direktion har normalt åtta penningpolitiska möten per år. Under 2025 publicerades nio räntebesked enligt Riksbankens sammanställning. Tabellen visar både publiceringsdatum och den räntenivå som beslutet ledde till eller lämnade oförändrad.

Den kompletta kalendern och tillhörande penningpolitiska rapporter finns hos Riksbanken. Några av besluten fick alltså ett effektivt datum flera dagar efter publiceringen. Därför bör ett beskedsdatum och startdatumet för räntan inte blandas ihop.

Vad hände vid räntebeskedet i september 2025?

Vid beslutet den 23 september 2025 sänkte Riksbanken styrräntan från 2,00 till 1,75 procent. Sänkningen började gälla den 1 oktober. Direktionen var inte enig: vice riksbankschef Anna Seim reserverade sig och förespråkade en oförändrad styrränta.

Riksbankens prognos från september 2025 angav 1,75 procent som kvartalsmedelvärde för fjärde kvartalet 2025 samt för årets tre första kvartal 2026. Prognosen angav också 1,88 procent för tredje kvartalet 2027 och 2,04 procent för tredje kvartalet 2028. Det är prognosvärden, inte garantier för framtida beslut.

Efter septemberbeskedet låg styrräntan kvar på 1,75 procent vid beskeden i november och december. För att se senare utveckling måste man använda Riksbankens löpande statistik i stället för att utgå från 2025 års prognos.

Vad är styrräntan och hur skiljer den sig från reporäntan?

Styrräntan är Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg. Den påverkar vilka räntor bankerna får på placeringar och lån i Riksbanken, vilket i sin tur påverkar bankernas utlånings- och sparräntor.

Riksbanken beskriver en högre styrränta som något som normalt höjer bankräntorna, dämpar lån och efterfrågan och minskar inflationen. En lägre styrränta verkar normalt i motsatt riktning. Effekten på hushåll och företag kommer därför bland annat via bolån, sparande och finansieringskostnader.

Styrränta är det nuvarande namnet på räntan, medan reporänta är den tidigare benämningen. Riksbankens egen formulering är ”styrränta (tidigare reporänta)”. Det finns inget stöd för att beskriva detta som ett särskilt namnbyte som ägde rum 2024.

Hur påverkar Riksbankens räntebesked aktier?

Räntebesked kan påverka börsens riskaptit, värderingar och synen på företagens framtida finansiering. En sänkning kan göra lån billigare och förbättra förutsättningarna för företag med stora räntekostnader. En höjning kan öka finansieringskostnaderna och dämpa efterfrågan.

Räntekänsliga aktier, exempelvis bolag vars lönsamhet påverkas tydligt av låne- eller fastighetskostnader, kan därför reagera på beskedet. Även tillväxtbolag kan påverkas när marknaden ändrar sin värdering av framtida vinster. Reaktionen beror samtidigt på hur beslutet förhåller sig till marknadens förväntningar och på innehållet i den penningpolitiska rapporten.

Det går inte att koppla en viss generell procentuell börsrörelse till varje räntebesked. Ett besked kan redan vara inprisat, medan en oväntad formulering om den ekonomiska utvecklingen kan väga tyngre än själva ränteförändringen.

Aktuell styrränta och nästa räntebesked

Per den 14 augusti 2026 är styrräntan 1,75 procent och gäller från onsdagen den 24 juni 2026. Nästa planerade räntebesked är torsdagen den 20 augusti 2026, efter ett penningpolitiskt möte onsdagen den 19 augusti.

Riksbankens publiceringsdatum för övriga räntebesked 2026 är 29 januari, 19 mars, 7 maj, 17 juni, 24 september, 4 november och 16 december. Den aktuella nivån finns i Riksbankens statistik över styrräntan.

Vanliga frågor

När kom räntebeskedet i oktober 2025?

Det kom inget ordinarie räntebesked i oktober 2025. Beslutet närmast före oktober publicerades den 23 september. Den beslutade styrräntan på 1,75 procent började gälla den 1 oktober 2025.

Vilka var Riksbankens räntebesked 2025?

Räntebeskeden publicerades den 8 januari, 5 februari, 26 mars, 8 maj, 18 juni, 20 augusti, 23 september, 5 november och 18 december 2025. Styrräntan sänktes till 2,50 procent i januari, 2,25 procent i februari, 2,00 procent i juni och 1,75 procent i september. Övriga besked lämnade räntan oförändrad.

När började styrräntan på 1,75 procent gälla?

Den började gälla onsdagen den 1 oktober 2025. Beslutet fattades och publicerades den 23 september, alltså åtta dagar tidigare.

Vad var styrräntan i slutet av 2025?

Styrräntan var 1,75 procent efter räntebeskedet den 18 december 2025. Den nivån hade gällt sedan den 1 oktober och lämnades oförändrad vid november- och decemberbeskeden.

Hur påverkar ett räntebesked bolån och sparande?

Styrräntan påverkar bankernas utlånings- och sparräntor. En lägre styrränta kan därför bidra till lägre lånekostnader och lägre sparräntor, medan en högre ränta normalt verkar åt andra hållet. Den faktiska räntan för ett bolån eller sparkonto bestäms av banken och kan påverkas av fler faktorer än Riksbankens beslut.

Vad var Riksbankens prognos efter september 2025?

Riksbankens septemberprognos 2025 angav 1,75 procent som kvartalsmedelvärde från fjärde kvartalet 2025 till och med tredje kvartalet 2026. Den angav 1,88 procent för tredje kvartalet 2027 och 2,04 procent för tredje kvartalet 2028. Prognosen ska läsas som Riksbankens bedömning vid den tidpunkten, inte som ett fastställt framtida räntebeslut.

Varför kan aktier reagera på räntebesked?

Räntan påverkar företagens finansieringskostnader, hushållens efterfrågan och hur investerare värderar framtida vinster. Därför kan framför allt räntekänsliga aktier reagera när räntan ändras eller när Riksbankens kommunikation förändrar förväntningarna. Det finns däremot ingen generell, förutbestämd börsuppgång efter en räntesänkning.