söndag 18 oktober 2026
Dagens namn: Lukas
Shopify Payments är bäst för Shopify-butiker, Swish för svenska mobilkunder, Klarna för faktura och delbetalning, Stripe för tekniskt orienterade och internationella företag och Adyen för större omnikanalverksamheter. För svensk e-handel är kort, Swish, faktura och köp nu–betala senare centrala alternativ. Alla former av kortbetalningar stod för 64 procent av de betalsätt som svarande hade använt vid internetköp under de senaste 30 dagarna 2025, enligt Riksbankens betalningsrapport.
| Lösning | Passar särskilt för | Styrka |
|---|---|---|
| Shopify Payments | Företag som använder Shopify | Integrerad checkout utan separat start- eller månadsavgift utöver Shopify-abonnemanget |
| Stripe | Tekniskt orienterade företag, abonnemang och internationell försäljning | API-baserad lösning och tydlig standardprislista |
| Klarna | E-handlare som vill erbjuda faktura, delbetalning och köp nu–betala senare | Flera betalningsalternativ samt bedrägeriskydd och riskbedömning |
| Swish | Företag med svenska och mobila kunder | Betalningen godkänns direkt i kundens bankapp |
| Adyen | Större eller internationella företag med flera försäljningskanaler | Online, appar och fysisk butik i samma system |
Prisnivåer, avtalsvillkor och integrationskostnader kan förändras och påverka den totala kostnaden. Kontrollera därför aktuell prislista och vilka villkor som gäller för företagets betalmetoder, plattform och marknader innan du väljer.
Vid köp i fysisk butik var debetkort det vanligaste betalsättet i Sverige 2025. 61 procent uppgav att de använde kort vid sitt senaste butiksköp. Räknas fysiska debet- och kreditkort samt kort i mobilen ihop stod kortbetalningar för cirka 92 procent av betalsätten.
Kort i mobilen, till exempel Apple Pay eller Samsung Pay, användes av 18 procent vid det senaste butiksköpet. Kontanter användes av 5 procent. I fysisk handel dominerar alltså kort tydligt, medan e-handeln har en mer blandad betalningsbild.
Vid e-handel var Swish och köp nu–betala senare-tjänster, exempelvis Klarna, de vanligaste betalsätten i Riksbankens undersökning. Debetkort var det tredje vanligaste. I PostNords nordiska e-handelsrapport våren 2025 var faktura den mest använda betalmetoden i Sverige, medan Swish var den metod konsumenterna föredrog. En smidig checkout var viktig för 46 procent av de svenska konsumenterna i samma rapport.
Shopify Payments är det raka valet för en butik som redan ligger i Shopify. Enligt Shopifys prisuppgifter börjar kortavgiften på 1,6 procent plus 1,85 kronor i Basic, 1,5 procent plus 1,85 kronor i Grow och 1,4 procent plus 1,85 kronor i Advanced. Shopify Payments uppges inte ha några start- eller månadsavgifter utöver Shopify-abonnemanget.
Stripe passar företag som behöver en flexibel, API-baserad lösning, bland annat för abonnemang eller internationell försäljning. Standardkort utfärdade inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kostar enligt Stripes svenska standardprislista 1,5 procent plus 1,80 kronor per transaktion. Kort utfärdade i Storbritannien kostar 2,5 procent plus 1,80 kronor, medan premiumkort inom EES kostar 2,8 procent plus 1,80 kronor. Stripe anger inga startavgifter, månadsavgifter eller dolda avgifter i standardprissättningen.
Klarna är relevant för företag som vill samla direktbetalning, faktura och delbetalning i checkouten. Enligt Shopifys genomgång erbjuder Klarna även bedrägeriskydd och riskbedömning samt integration med Shopify och andra e-handelsplattformar.
Swish är särskilt relevant när målgruppen huvudsakligen finns i Sverige och många kunder handlar via mobilen. Betalningen godkänns direkt i kundens bankapp och Swish kan integreras med e-handelsplattformar genom betalningsleverantörer och kassalösningar.
Adyen samlar betalningar online, i appar och i fysisk butik i samma system. Plattformen har funktioner för bedrägeriskydd, rapportering och analys och passar därför större eller internationella betalningsflöden samt omnikanalhandel.
Adyens prislista anger en fast behandlingsavgift på 0,13 amerikanska dollar plus en avgift som beror på betalmetoden. För vissa svenska betalningsmetoder visas 0,13 dollar plus 0,99 procent och 5,90 kronor per transaktion. För andra anges 0,13 dollar plus 2,79 procent och 5,90 kronor.
För småföretag är enkel integration, förutsägbara avgifter och smidig avstämning ofta viktigare än maximal teknisk flexibilitet. Riksbankens företagsenkät 2025 visar att kortbetalningar var det vanligaste betalsättet som småföretagen accepterade, följt av Swish och kontanter. Drygt vartannat småföretag ansåg dessutom att det var viktigt att få betalningen direkt på kontot i stället för efter några dagar.
PCI DSS är en global säkerhetsstandard med tekniska och operativa krav för att skydda kort- och betalningsuppgifter. Den berör aktörer som lagrar, behandlar eller överför kortinnehavaruppgifter, liksom företag och tjänsteleverantörer som kan påverka säkerheten i kortdatamiljön.
PCI DSS är mer korrekt att beskriva som en säkerhetsstandard och ett krav på efterlevnad än som en generell certifiering. Behovet av validering avgörs av kortvarumärke, inlösare eller annan ansvarig part. Företaget bör därför klargöra ansvarsfördelningen med sin betalningsleverantör och se till att kortdata hanteras enligt den aktuella lösningens krav.
Debetkort var vanligast vid det senaste butiksköpet 2025: 61 procent uppgav att de betalade med kort. Alla kortformer sammantagna, inklusive kort i mobilen, stod för cirka 92 procent av betalsätten.
Riksbankens undersökning anger Swish och köp nu–betala senare-tjänster som de vanligaste betalsätten vid e-handel 2025, med debetkort som tredje vanligast. PostNords rapport anger samtidigt faktura som den mest använda metoden och Swish som konsumenternas föredragna metod.
Standardkort utfärdade inom EES kostar 1,5 procent plus 1,80 kronor per transaktion enligt Stripes standardprislista. Storbritannienkort kostar 2,5 procent plus 1,80 kronor och premiumkort inom EES 2,8 procent plus 1,80 kronor. Stripe anger inga start- eller månadsavgifter i standardprissättningen.
PCI DSS är en global säkerhetsstandard och efterlevnadsram för kortdata. Vilken validering som krävs beror bland annat på kortvarumärke, inlösare och företagets hantering av kortinnehavaruppgifter.
