Sveriges ekonomi 2025 och 2026 – fakta och prognos

Sveriges ekonomi 2025 och 2026 i korthet

Sveriges ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur som enligt regeringens lägesrapport har pågått sedan 2023. Lågkonjunktur innebär svagare ekonomisk aktivitet, lägre tillväxt och ofta högre arbetslöshet. Bilden förbättrades mot slutet av 2025: SCB uppger att BNP ökade med 0,5 procent under fjärde kvartalet jämfört med det tredje, säsongsrensat.

Regeringens vårbudget 2026 anger att BNP ökade med 1,5 procent under hela 2025. För 2026 är regeringens prognos 2,8 procents BNP-tillväxt. Därefter väntas tillväxten bli 2,5 procent 2027, 1,4 procent 2028 och 1,5 procent 2029. Prognoser är scenarier, inte utfall, och påverkas bland annat av utvecklingen i omvärlden.

Nyckeltal för svensk ekonomi

Arbetslösheten enligt AKU var 8,8 procent av arbetskraften i åldern 15–74 år under 2025. För åldersgruppen 20–64 år var motsvarande nivå 7,6 procent. SCB:s registerbaserade BAS-mått gav 5,7 procent för samma åldersgrupp. Måtten bygger på olika metoder och ska därför inte blandas ihop.

Är Sverige fortfarande i lågkonjunktur?

Ja, regeringens lägesrapport beskriver Sverige som en ekonomi i lågkonjunktur sedan 2023. Den svaga aktiviteten syns framför allt i arbetsmarknaden och i den försiktiga utvecklingen för hushåll och företag. Samtidigt visar BNP-ökningen under 2025 att ekonomin inte står stilla. SCB beskriver också BNP-tillväxten under de tre sista kvartalen 2025 som starkare än EU:s.

Regeringens prognoser pekar på en tydligare tillväxt under 2026, men arbetslösheten väntas fortfarande vara hög: 8,4 procent 2026, 7,8 procent 2027, 7,4 procent 2028 och 7,3 procent 2029. Det innebär att en förbättrad BNP-utveckling kan komma före en bredare återhämtning på arbetsmarknaden.

Sverige är en liten, öppen ekonomi. Enligt SCB påverkas landet därför av turbulens i omvärlden. Export, efterfrågan i andra länder, räntor och internationella priser kan få stor betydelse för svenska företag och aktier. Den svenska tillväxten bör därför läsas tillsammans med utvecklingen i Europa och på viktiga exportmarknader.

Ekonominyheter och börsnyheter i Sverige

Breda ekonominyheter handlar om BNP, inflation, arbetslöshet, statsfinanser och hushållens ekonomi. Börsnyheter fokuserar i stället på aktiekurser, bolagsrapporter, utdelningar, riktade emissioner, insiderhandel och händelser som påverkar enskilda företag. För en aktieinvesterare behövs båda perspektiven.

En ränteförändring kan påverka värderingen av många aktier, medan svagare tillväxt kan slå mot bolagens försäljning. Exportbolag påverkas dessutom av efterfrågan i omvärlden och valutamarknaden. Sambandet är dock inte mekaniskt: en ekonomisk nyhet kan gynna ett bolag och missgynna ett annat beroende på skuldsättning, kostnader och geografisk exponering.

En rubrik eller marknadsreaktion är inte samma sak som officiell statistik. Jämför därför viktiga prognoser och siffror med primärkällan, exempelvis SCB, Riksbanken eller regeringens budgetunderlag, innan de används i en investeringsbedömning.

Vilka är de bästa källorna för ekonominyheter i Sverige?

Den bästa källan beror på frågan. SCB passar för BNP och arbetslöshet i den här översikten, Riksbanken för penningpolitik och styrränta, medan SVT och Omni ger bredare nyhetsbevakning. För inflationens prognoser är regeringens budgetunderlag den relevanta källan.

Omni Ekonomi avvecklades som separat app och sajt den 15 maj 2026, och ekonomibevakningen flyttades in i Omni. Mediemyndigheten beskriver Omni som i huvudsak en gratis nyhetsapp som finansieras genom annonser. Därför bör äldre hänvisningar till Omni Ekonomi som en separat tjänst uppdateras.

Är Ekonomifakta en trovärdig källa?

Ekonomifakta är användbar som sekundär informationskälla och statistiköversikt. Webbplatsen uppger att den strävar efter att publicera den senaste tillgängliga statistiken och hålla innehållet uppdaterat. Den kan därför vara ett bra första steg när du vill förstå ett ekonomiskt begrepp, jämföra utvecklingen eller hitta en översikt.

Vid exakta siffror, metodfrågor eller investeringsbeslut bör uppgifterna jämföras med primärkällan. SCB stöder i den här artikeln uppgifterna om BNP och arbetslöshet, medan Riksbanken är källan för styrräntan och regeringen för prognoserna i vårbudgeten. Ekonomifakta ersätter alltså inte den myndighet eller institution som har producerat statistiken.

Vanliga frågor

Hur utvecklades Sveriges ekonomi 2025?

BNP ökade med 1,5 procent under 2025 enligt regeringens vårbudget 2026. SCB redovisar dessutom en säsongsrensad BNP-ökning på 0,5 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Arbetslösheten enligt AKU var 8,8 procent för åldersgruppen 15–74 år.

Vad är prognosen för Sveriges tillväxt 2026?

Regeringens prognos är att BNP växer med 2,8 procent under 2026. Prognosen anger därefter 2,5 procent för 2027, 1,4 procent för 2028 och 1,5 procent för 2029. Arbetslösheten prognostiseras till 8,4 procent 2026.

Vilka är de bästa källorna till ekonominyheter?

SCB och Riksbanken är primärkällor för statistik respektive ränta. SVT erbjuder ekonominyheter, intervjuer och analyser. Ekonomifakta är en statistiköversikt, medan Omni samlar bred nyhetsbevakning. Viktiga siffror bör kontrolleras mot den primärkälla som publicerat uppgiften.

Hur påverkar ekonominyheter börsen?

Nyheter om räntor, tillväxt, inflation och omvärldens efterfrågan kan påverka både aktiekurser och värderingar. Effekten varierar mellan bolag. Exportföretag kan påverkas av den globala utvecklingen, medan skuldsatta företag ofta är mer känsliga för ränteläget. En börsreaktion bör därför analyseras tillsammans med bolagets egna förutsättningar.

Varför skiljer sig arbetslöshetssiffrorna?

SCB:s AKU och det registerbaserade BAS-måttet bygger på olika metoder och populationer. AKU visade 8,8 procent för 15–74-åringar under 2025 och 7,6 procent för 20–64-åringar. BAS-måttet visade 5,7 procent för 20–64-åringar. Siffrorna är därför inte direkt utbytbara.