

Pensionsålder är inte en enda fast ålder i Sverige. Vilken ålder som gäller beror på om du menar tidigaste uttag av allmän pension, riktålder, grundskydd eller rätten att vara kvar i anställningen.
Den allmänna pensionen består främst av inkomstpension och premiepension. Garantipension är en del av grundskyddet och har andra åldersgränser. Tjänstepensionen följer i stället villkoren i det pensionsavtal du tillhör.
Riktåldern är ett riktmärke för när det normalt är lämpligt att ta ut pension. Den anpassas efter utvecklingen av den förväntade medellivslängden, fastställs sex år innan den börjar gälla och styr flera åldersgränser i pensionssystemet.
Det konkreta svaret är att inkomstpension och premiepension under 2025 kunde tas ut tidigast från 63 års ålder för de årskullar som omfattades av gränsen. Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kunde för berörda årskullar betalas ut tidigast från 66 år.
| Del av pensionssystemet | Tidigaste ålder eller gräns 2025 | Vad det betyder |
|---|---|---|
| Inkomstpension och premiepension | 63 år | Tidigaste uttag för de årskullar som omfattas av gränsen. |
| Garantipension | 66 år | Gällde berörda årskullar och följde riktålderns regler. |
| Bostadstillägg och inkomstpensionstillägg | 66 år | Åldersgränsen styrdes av riktåldern för respektive årskull. |
| Rätt att vara kvar i anställning | 69 år | Den så kallade LAS-åldern höjdes från 68 till 69 år 2023. |
Från 2026 är riktåldern 67 år för perioden 2026–2031. Riktåldern styr normalt tidigaste uttag av inkomst- och premiepension till tre år före riktåldern, men övergångsregler kan ge rätt till uttag fyra år före riktåldern.
Kvinnor och män omfattas av samma åldersgränser. Däremot påverkar födelseåret vilka övergångsregler som gäller.
Födelseåret påverkar både riktåldern och när den allmänna pensionen tidigast kan tas ut. Tabellen visar beslutade åldrar och aktuella prognoser enligt Pensionsmyndigheten.
| Födelseår | Riktålder | Tidigaste uttag av inkomst- och premiepension | Tidigaste garantipension |
|---|---|---|---|
| 1958 | 66 år | 61 år | 66 år |
| 1959 | 66 år | 62 år | 66 år |
| 1960 | 67 år | 62 år | 67 år |
| 1961–1962 | 67 år | 63 år | 67 år |
| 1963–1965 | 67 år | 64 år | 67 år |
| 1966 | 67 år, prognos | 64 år | Enligt riktåldern |
| 1967 | 68 år, prognos | 64 år | Enligt riktåldern |
| 1970–1981 | 68 år, prognos | 65 år | Enligt riktåldern |
| 1982–1984 | 69 år, prognos | 65 år | Enligt riktåldern |
| 1985–1997 | 69 år, prognos | 66 år | Enligt riktåldern |
| 1998–2014 | 70 år, prognos | 66–67 år | Enligt riktåldern |
För födda 1961 och 1962 är tidigaste uttagsålder 63 år, medan födda 1963–1965 får vänta till 64 år. För födda 1960 gäller en övergångsregel: riktåldern är 67 år, men inkomst- och premiepension kan tas ut från 62 år.
För yngre födelseår är riktåldrarna prognoser och kan ändras när framtida beslut fattas. Det går därför inte att ange en slutlig pensionsålder för alla yngre grupper.
Tidigaste uttag är den lägsta ålder då du får börja ta ut en viss pensionsförmån. Riktåldern är i stället ett riktmärke för uttag och grundskydd. Du kan alltså sluta arbeta före riktåldern om du kan finansiera uttaget, men ett tidigare uttag ger normalt ett lägre månadsbelopp.
Pensionsmyndigheten beskriver som tumregel att ett ytterligare år med uppskjutet pensionsuttag och förlängt arbetsliv ökar total pension, inklusive allmän pension och tjänstepension, med cirka 6–7 procentenheter. Det är en tumregel för typfall och inte ett garanterat utfall för varje person. Effekten påverkas bland annat av intjänande och uttagsålder.
För tjänstepension gäller villkoren i det pensionsavtal du tillhör. Utbetalningsåldrar och regler kan därför skilja sig från den allmänna pensionens. Kontrollera avtalet när du planerar uttaget.
Medelpensioneringsålder är ett mått på den genomsnittliga ålder då personer pensioneras. Enligt Pensionsmyndighetens statistik var medelpensioneringsåldern 65,4 år 2025. Den var 65,5 år 2024 och 66,0 år 2023. År 2025 var måttet 65,4 år för både kvinnor och män efter avrundning.
Personer som tog ut pension vid den lägsta möjliga uttagsåldern 63 år under 2025 hade i genomsnitt cirka 13 000 kronor i inkomstpension per månad före skatt. Uppgiften gäller alltså inkomstpension för denna grupp, inte total pension eller belopp efter skatt.
| Genomsnittlig allmän pension 2025 | Per månad | Omfattning |
|---|---|---|
| Kvinnor, 66 år och äldre | 15 300 kronor | Allmän pension, exklusive änkepension |
| Kvinnor, 66 år och äldre | 15 700 kronor | Allmän pension inklusive änkepension |
| Män, 66 år och äldre | 17 700 kronor | Allmän pension |
Beloppen gäller genomsnittlig allmän pension och inkluderar inte tjänstepension. En sökning på genomsnittlig pension i Sverige 2025 behöver därför preciseras: total pension kan vara högre när tjänstepension och privat sparande räknas med.
Det svenska motsvarande begreppet till minstepensjon är främst garantipensionen tillsammans med andra delar av grundskyddet. Garantipension riktar sig till personer med låg eller ingen inkomstgrundad pension. Bostadstillägg och inkomstpensionstillägg är separata förmåner med egna villkor och åldersgränser.
Grundskyddet är alltså inte en enda generell svensk minimipension som alla får samma belopp av. Rätten påverkas bland annat av pensionsunderlag och reglerna för den aktuella årskullen. Under 2025 var tidigaste ålder för garantipension 66 år för berörda årskullar. Från 2026 kopplas åldersgränsen till riktåldern.
Pensionsmyndigheten betalade under 2025 ut 384 miljarder kronor i inkomst- och tilläggspension, 36 miljarder kronor i premiepension, 32 miljarder kronor i garantipension, 6 miljarder kronor i inkomstpensionstillägg och 7 miljarder kronor i änkepension.
Beloppen är nominella, avrundade årsbelopp. Delsummorna summerar till 465 miljarder kronor, vilket också var den totala utbetalningen i allmän pension inklusive änkepension under 2025. Summan visar hela systemets utbetalningar och säger inte vad en enskild pensionär får per månad.
Jämför ett uttag vid tidigaste möjliga ålder med ett uttag vid riktåldern. Titta både på månadsbeloppet och på hur länge utbetalningen ska pågå. Använd Pensionsmyndighetens prognos och minPension för att jämföra startdatum och se allmän pension och tjänstepension samlat.
Den lägsta åldern för uttag av allmän pension höjdes från 62 till 63 år 2023. Samma år höjdes åldersgränsen för garantipension från 65 till 66 år, och rätten att vara kvar i anställning, LAS-åldern, höjdes från 68 till 69 år.
Medelpensioneringsåldern steg kraftigt till 66,0 år 2023 och var därefter 65,5 år 2024 samt 65,4 år 2025. Riktålderssystemet är utformat för att anpassa åldersgränserna efter förväntad livslängd.
Ja, om du har nått den tidigaste uttagsålder som gäller för din årskull och kan finansiera uttaget. Månadsbeloppet blir normalt lägre än om du väntar.
Enligt Pensionsmyndighetens tumregel kan ett ytterligare år med uppskjutet uttag och förlängt arbetsliv öka total pension med cirka 6–7 procentenheter. Det är inte ett garanterat belopp för varje person.
De 465 miljarderna i allmän pension inklusive änkepension är systemets samlade nominella årsutbetalning. Din egen utbetalning beror i stället på intjänande, uttagsålder, tjänstepension och eventuella grundskyddsförmåner.
Källor: Pensionsmyndigheten: pensionsåldrar och riktålder, Pensionsåldrar och arbetslivets längd 2026, Pensionssystemet i bilder och siffror 2025 och Pensionsåldrar och arbetslivets längd 2025.
